Det finns många vinodlare i Tyskland som bara har några enstaka rader med vinstockar. Att ägandet är så litet har flera olika orsaker. Frågan är dock om det överhuvudtaget är möjligt för en liten odlare som dessutom har sina vinstockar som hobby eller bisyssla att åstadkomma kvalitetsviner.
Vin som bisyssla
Fram till 1970-talet skedde vinodling i Tyskland i regel i jordbruk där vinet var en av grödorna bredvid spannmål och betor samt boskapsskötsel. Från dessa traditionella blandjordbruk tillverkades vin i första hand för egen konsumtion och ibland även för försäljning. Vinet såldes oftast i små trätunnor antingen till privatpersoner eller den lokala krogen.

Friluftsmuseum utanför Iphofen i Franken som berättar om äldre tiders vinodling
Genom århundraden hade arvsskiften medfört att vingårdar av en rimlig storlek hade splittrats upp på många ägare. Arvsregler skiljer sig åt mellan olika förbundsländer i Tyskland och det har inte funnits någon samlande kraft på nationell nivå som har kunnat stifta lagar för att undvika ett splittrat ägande.
Omstrukturering efter andra världskriget
Efter andra världskriget låg många vingårdar och jordbruk förstörda av de allierade truppernas framfart. Detta gav möjlighet till att göra om allt grundligt. På många håll i Västtyskland togs initiativ till att strukturera om odlingslotter och göra ägorna mera samlade och därmed möjliga för mera rationellt bruk. Denna process kallas på tyska för ”Flurbereinigung”. Mark slogs samman till större sammanhängande arealer, vägar anlades och täckdikning gjordes. Ett exempel på Flurbereinigung är Kaiserstuhl i vinregionen Baden. Här finns många branta lägen och vinraderna löpte nedför sluttningarna i branta lutningar. Under 1960- och 1970-talen terrasserades stora delar av sluttningarna och vinraderna planterades om på den plana, terrasserade jorden. Samtidigt kunde en ägare som tidigare hade vinrader på kanske femtio olika ställen få samlad mark på fem ställen och därmed kunde bonden odla vin på ett mycket mera rationellt sätt. Denna process kunde genomföras om arvslagar och annan lagstiftning tillät att man gjorde så.
Terrasserad vinodling i Kaiserstuhl
Kooperativen växer fram
Det är emellertid inte överallt i Tyskland som detta lät sig göras. I trakter där ägandet av vinodlingar fortfarande är uppdelat på riktigt små lotter måsta bönderna hitta andra vägar för att ta hand om sina druvor. Ett sätt för många småodlare är att lämna in sina druvor till en vinkällare där druvorna pressas och vinifieras till en gemensam produkt. Genom den gemensamma källarhanteringen, vintillverkningen och försäljningen uppstår en rationalitet för många småodlare.
Under slutet av 1800-talet bildades de första gemensamt ägda vinkällarna under driftsformen kooperativ i trakten kring Heilbronn vid Neckar i vinregionen Württemberg. 1905 skrev Theodor Heuss en doktorsavhandling i nationalekonomi om vingårdskooperativ. Hans arbete banande väg för etableringen av ett antal nya vinkooperativ i Tyskland. Theodor Heuss blev många år senare Västtysklands första förbundspresident mellan åren 1949-1959.
Divino ett vinkooperativ i Franken
Nästa erbjudande från Oribus kommer från Divino i byn Nordheim som ligger vid floden Main i Franken. Här finns de förstklassiga lägena Nordheimer Vögelein och Kreuzberg och på andra sidan Main, Escherndorfer Lump. Här är ägandet otroligt uppsplittrat mellan många ägare. Kooperativet Divino är en framgångssaga som lyckats med att ha många odlare vilkas vin når yppersta toppklass i Tyskland. Hur detta går till kommer vi att berätta om i nästkommande nyhetsbrev tillsammans med vinerbjudande därifrån.
Oribus besöker Divinos vinotek i Northeim
Håll utkik i din e-post! Den 8:e juni kommer det mer information med paketerbjudande från Divino.